Jag vill bara säga att idag är det exakt tre månader sen mitt liv rasade totalt.

Jag kan inte säga att jag mår bra. Jag kan inte säga att jag inte är ledsen.

Jag kan inte lita på folk. Jag är rädd. Jag är ensam. Jag är en svag människa.

Men det är bättre nu än vad det var för tre månader sedan.

Jag har tänkt mycket. Alldeles för mycket. Jag har varit frånvarande och ledsen.

Men jag har kommit fram till att 3, det är mitt lyckotal och nu borde allting vända.

Allting borde bli så mycket bättre. Jag borde kunna sova på nätterna.

Jag borde kunna plugga hemma. Jag borde kunna klara av skolan och läxor.